Fan. Vet ni?! Jag har fått något virus. Ont i huvudet och torr i munnen och det som är städdag i området idag. Attans. Attans.
Kollar på svennebantv. Idol så klart. Barnen har fått fredagsglass. De hoppar i soffan. Jag försöker parera. Gång på gång landar treåringen på min onda sprutskadade arm. Jag skriker till. Barnen tystnar en sekund - sen börjar hoppandet igen. Hoppandet och klättrandet. Jag sitter mitt i det och är apatisk och tänker att jag är en jävla skitmorsa som inte har pli på ungarna. Men barn är barn och barn hoppar och klättrar. Det är liksom deras grej. Ett jävla hoppande och klättrande år efter år. Och jag orkar inte tjata, för jag är så trött på mitt tjat. Jag är trött på min förbannade röst. Min tjatiga jävla röst som upprepar samma ord gång på gång i samma tonläge. Ganska lungt tonlägen men på gränsen till att brista. Imorgon ska jag ut med min vännina. Jag tror aldrig att jag har längtat så mycket. Jag känner mig slagen. En slagen mammasoldat som behöver frisedel.
Detta var en fin fin föreställning. Det var roligt. Jag satt längst fram. Jag fick svettdroppar från skådespelarna på mig. Dock inte Brolles tyvärr. Han var rätt torr. Svettades inte jättemycket. Jag har lite nackspärr efter ha suttit på första raden men armen där sprutan sattes i förrgår gör ondare så det tar liksom ut Brolle Holly-nackspärren.
Brolle var foxy. Något tanig. Men foxy ändå. Faktiskt så pass foxy att jag tänka mig att byta ut mitt nuvarande skrivbordsunderlägg mot honom. Jag ska suga på karamellen så får vi se.
Nu ska jag piffa till mig och åka och kolla på Brolle Holly och Sharpan.
Spännande! Spännande!
Men gud så jävla uttråkad jag är.
Man blir ju det ibland. Eller jag blir det. Jag känner tomhet och blir rätt orkeslös.
Det brukar ge sig ganska snart, eller det brukar ge se efter jag hämtat lite nya intryck.
När jag blir så här kan jag inte blogga - det liksom blir helt tomt. Inget kommer ur mig.
Eller detta gnäll kommer ju i och för sig ur mig och det är ju jävligt tråkigt att läsa kan jag tro.
Bajs.
Efter jobbet beordrade jag massvaccinering av Familjen Kaos efter jag läst om den 3-åring som dött av svinis.
Trötta ungar släpades från dagis tillsammans med trött mamma och trött pappa.
Jag blev nojjig att vaccinet skulle ta slut.
Väl framme på Nacka Sjukhus, där jag förövrigt är född, var kön lång och stämningen irriterad. Jag fick omgående "världens-undergång-känsla" då jag tittade på kön. Övertrötta barn som gnyr. Personer som väntat timmar och har börjat bygga bo på den lilla plats de har fått att sitta på. Människor som börjar samtala med varandra. Lågmält. Vissa personer är märkbart irriterade på Röda Korsets ideella arbetare som delar ut nummerlappar och blanketter. Människor är svin och då syftar jag inte på Röda Kors-tanten.
Plötsligt kommer en sköterska ut och säger att vaccinet är slut för dagen. Då bryter helvete lös och folk småspringer mot dörren till vårdcentralen - även jag. Vi som har fått nummerlapp får stanna och vi får vårt vaccin, de utan går uppgivet mot dörren. Jag kan inte låta bli att tänka på hur jävligt det skulle vara att uppleva att en influensa med aphög dödlig börjar spridas. Om folk är otrevliga nu är det en barnlek mot hur det skulle bli då.
Nu är vi alltså vaccinerade och det är ungefär nu jag ligger och ångestar över eventuella biverkningar på samma plats i samma ställning som jag igår låg och ångasta över att vi inte var vaccinerade. Kan man vaccinera sig mot ångest? Den dagen det går är det jag som blir galet girig och otrevlig i kön.
Idag pratade jag och min kollega om MILF:ar.
Han frågade om vi tjejer inte talar om DILF:ar.
Och det gör vi ju, men jag mörkade så kart. Man får inte vara dum.
Jag sa att vi tjejer mest tänker på bindor och tamponger.
Och smink.
Herregud man kan ju inte avslöja att man tänker på DILF:ar mest hela dagarna och inte ett dugg på bindor. Männen skulle ju inte förstå något och hela deras värld skulle ställas på kant.
(Mina DILF´s är ju:
Micke P
Martin S
Ola R
Pitt
Vilka är era?)
Fan, kolla i min presentation här till vänster.
Det står att jag älskar träning och att jag bara gillar rosévin.
Vem fan har skrivit det?
Stressande är ju inte så jävla kul. Och det är stressig nu. Möten, planering inför diverse jobbrelaterade större event och livet i stort. Alltså det är kul - men stressigt just nu.
Jag tror fan inte att jag är så stresstålig heller även om jag skriver det i ansökningar.
Magen knyter sig och jag får lite svårt att fokusera. Och lite svårt att andas. Men det är övergående. Jag skriver en lista och sen följer jag den slaviskt. Jag bockar av och mår fint för varje bock.
Hur som helst.
Idag har min fina pojke blivit fem år också. Vi har firat honom under kvällen med middag och besök av mormor och morfar.
Presenter i massor. Egentligen är jag inte för detta badande i presenter.
Men vad fan. Jag stoppar undan en del och plockar fram men jämna mellanrum. Jorå. Här finns det tanke när det gäller allt. Typ. Yes.
| Din beställning - | Söndag 1 November 2009 kl 22.59 | ||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| God natt. |
Inlägg
Alla kommentarer
